|
Kommunfåglar utsedda
Göteborgs Ornitologiska Förening har utsett kommunfåglar till samtliga sex
kommuner inom sitt område. I och med detta tar föreningen ett viktigt
initiativ i sitt fågelskyddsarbete.
Sånglärkan, som är en karaktärsfågel i jordbrukslandskapet, har utsetts
till Göteborgs kommunfågel eftersom den representerar ett landskap som förr
fanns vida omkring Göteborg, men som tidigare gått tillbaka och som idag minskar
allt fortare till förmån för stadens bebyggelse. Sånglärkan representerar
även jordbrukslandskapets historiska och kulturella värden, inte minst de estetiska.
– Sånglärkan är en del av den biologiska mångfalden och dess
närvaro ett tecken på ett rikt och levande jordbrukslandskap, säger
Morgan Johansson, ordförande för Göteborgs Ornitologiska Förening.
Kriterierna för en kommunfågel är att den skall vara representativ för
en skyddsvärd naturtyp i kommunen, att den inte är för
vanlig men heller inte alltför ovanlig, och slutligen att fågeln
skulle kunna vara behjälplig i föreningens arbete med att skydda
värdefulla fågelområden och därmed öka den biologiska
mångfalden.
Förutom Göteborgs sånglärka har kommunfåglar också utsetts för
Härryda, Kungsbacka, Mölndal, Partille och Öckerö.
Tjädern har valts som kommunfågel för Härryda för att den är en
karaktärsfågel i kommunens vidsträckta skogar. Tjädern kräver
stora sammanhängande skogsområden där skogen har olika
åldersstruktur och där det finns rikligt med myrmarker och sumpskogar.
– Vi har utsett tjädern till kommunfågel för Härryda för att vi
vill fokusera på vikten att behålla en mosaikartad skog, en
stabil tjäderstam i kommunen samt att dess traditionsbundna
spelplatser identifieras och bevaras för framtiden, säger Morgan Johansson.
För Kungsbackas del är det tofsvipan som utsetts till kommunens karaktärsart.
Kungsbacka är till stora delar en jordbrukskommun, men är också en strandängarnas
kommun, och i båda miljöerna finner man ofta tofsvipan. Detta är en av de tidigaste
vårfåglarna och ses av många som vårens budbärare. Tofsvipan har minskat kraftigt
under senare år och populationen är i dag bara är en tredjedel av vad den
var på sjuttiotalet.
– Genom att välja tofsvipan till Kungsbackas kommunfågel vill vi
skydda de biotoper där tofsvipan häckar och kanske också
återskapa vissa av de miljöer där den tidigare häckat, något
som också kan gynna andra fågelarter, fortsätter Morgan Johansson.
Nattskärran, som valts till Mölndals kommunfågel, är trots sitt
nattaktiva leverne en fågel som är väl känd hos de flesta. Den
häckar bland annat i omgivningarna runt Rambo mosse och har där en
ovanligt tät population. Nattskärran behöver öppna betesängar,
ädellövskog och våtmarker.
Den gynnas också av att det finns en gles tallhedskog, som gärna får
brinna med jämna mellanrum. Detta skapar många öppna ytor som nattskärran
vill häcka i, och bränderna skapar död ved där deras mat, vedlevande
insekter, kan utvecklas.
– Många års arbete har lagts ner på att försöka få till ett naturreservat
i nattskärrans födosöks- och häckningsområden och valet av nattskärran
till Mölndals kommunfågel kan förhoppningsvis hjälpa till att bevara denna
värdefulla natur. Vad som missgynnar nattskärran är igenväxande betesmarker,
dränerade våtmarker, kalhuggna ädellövskogar och även igenväxande
tallhedskog. Soptippar, som den i Kikås, som breder ut sig, är heller inte bra,
berättar Morgan Johansson.
För Partille är det kungsfiskaren som valts som kommunfågel för att
den i Göteborgsregionen har några av sina främsta livsmiljöer längs de delar
av Säveån som rinner genom Partille.
Kungsfiskaren är en ovanlig häckfågel i vårt land och klassificeras som
sårbar i den nationella rödlistan. Arten är beroende av långsamflytande
åar och bäckar med lummig strandvegetation och grenar som hänger ut över
vattnet. Den är även beroende av lodräta strandbrinkar för att kunna
gräva ut sitt bo och inte minst behöver den rent vatten med mycket småfisk.
– Vi har valt kungsfiskaren för att kunna driva på miljöförbättrande
åtgärder längs ån och därmed gynna arten och dessutom gynnas därmed många
andra växter och djur, framhåller Morgan Johansson.
Öckerös kommunfågel är ejdern och den har valts för att den är en
karaktärsfågel i kommunens skärgårdsområden, där den häckar på öar och skär.
Efter en kraftig uppgång som började på 1970-talet har ejdern därefter minskat
kraftigt i antal i Sverige under det senaste dryga decenniet.
– Genom att välja ejdern till Öckerös kommunfågel vill vi sätta fokus på
havsmiljön, där ejdern verkligen kan ses som en indikator på hur tillståndet
egentligen är, säger Morgan Johansson.
För mer information kontakta:
Gunilla Jarfelt, telefon 0733-67 75 72, e-post
.
De nya kommunfåglarna:
Göteborg: Sånglärka
representerar ett landskap som förr fanns vida omkring Göteborg men som idag
minskat och minskar allt fortare till förmån för staden.
Sånglärka. Foto: Lars Lundmark.
Härryda: Tjäder
kräver stora sammanhängande skogsområden där skogen har olikaåldersstruktur
och där det finns rikligt med myrmarker och sumpskogar.
Tjäder. Foto: Hans Falklind.
Kungsbacka: Tofsvipa
är jordbruksbygdens och strandängarnas fågel, men arten minskar kraftigt på
grund av biotopförlust.
Tofsvipa. Foto: Erik Edvardsson.
Mölndal: Nattskärra
missgynnas av igenväxande tallhedskogar och minskade födosöksområden.
Arten har minskat de senaste trettio åren även om en viss återhämtning har
setts på senare tid. Trots detta förväntas nattskärran minska i framtiden.
Nattskärra. Foto: Leif Jonasson.
Partille: Kungsfiskare
är en ovanlig häckfågel i Sverige och klassificeras som sårbar i den nationella
rödlistan. Den är beroende av lodräta strandbrinkar för att kunna gräva ut sitt bo
och rent strömmande vatten med mycket småfisk i.
Kungsfiskare. Foto: Hans Falklind.
Öckerö: Ejder
är en karaktärsfågel i kommunens skärgårdsområden. Efter en kraftig uppgång
sedan 1970-talet har ejdern minskat kraftigt i antal i Sverige det senaste dryga
decenniet.
Ejder. Foto: Björn Dellming.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|