Torslandaviken

Torslandavikskommittén arbetar främst med frågor som rör restaurerings- och utvecklingsprojekt, skötselfrågor och inventeringar. GOF:s kommitte har ett nära samarbetet med Föreningen Torslandavikens naturreservat (FTN) hemsida

Medlemmar i Torslandavikskommittén: Peter Danielsson, Morgan Johansson, Peder Kinberg, Dennis Kraft, Staffan Larsson, Magnus Persson och Kåre Ström samt Frank Götmark adjungerad i vissa frågor från 2018).

Aktörer vi samarbetar med

Göteborgs Hamn AB (GHAB). Återkommande möten i en referensgrupp för diskussion av utvecklings- och restaureringsfrågor och problem inom Hamnens markområden i Torslandaviken.

Länsstyrelsen (Ls). Samråd om frågor som rör miljöprövningar, Natura 2000, bevarande- och skötselfrågor, fågelinventeringar och kontrollprogram.
Park och naturförvaltningen (Ponf) och andra kommunala organ. Samråd och arbete med skötselfrågor och olika projekt, till exempel biotoprestaurering, slagning av vass, stängsling och betesfrågor, våtmarker, röjning, fågelinventeringar samt plan- och miljöärenden.

Föreningen Torslandavikens Naturreservat (FTN). Kontinuerligt samarbete sker mellan kommittén och FTN i nästan alla frågor, som restaureringsfrågor, olika utvecklingsprojekt, inventeringar samt städnings- och röjningsarbete. Vi har tillsammans uppdaterat vår utvecklingsplan med FTN och börjat skissa på några nya gemensamma restaurerings- och utvecklingsprojekt i Torslandaviken, till exempel konstgjorda backsvalebon i husliknande anordningar, en anlagd bobrink för kungsfiskare, holkar och häckningsflottar samt utformning och lokalisering av anlagda våtmarker på olika ställen, bland annat vid backsvalehögen och vid pumpstationen och andra platser.

Aktuella större frågor

”Vadehavet”
Arbetet med ”vadehavet” pågår med täckning av lermassor men har blivit försenat och tidsplanen har förskjutits något år framåt, till 2020 mot planerat 2018. Den norra och östra sidan av området har dock gjorts klar. Det återstår att täcka övriga delar och transportvägarna, anlägga öar och stränder samt att höja vallarna runt ”vadehavet”. Noterbart är att såväl GOF som FTN sedan något år inte har tillåtits att lämna synpunkter på konstruktionslösningar för utformningen av det blivande ”vadehavet”. Vi är mycket angelägna om att utformningen av ”vadehavet” blir optimal för rastande vadare, bland annat att vattenspegeln blir så stor som möjligt och att stränderna får en tillräckligt flack lutning. Vi har vädjat till GHAB att beakta vår kunskap och ta hänsyn till ornitologiska aspekter för att verkligen kunna åstadkomma ett fungerande vadehav, men GHAB har under senare tid allt mindre velat lyssna till våra synpunkter.

Restaureringen av ”Östra stranden”
Restaureringen av den östra stranden vid Karholmsbassängen har också dragit ut på tiden; den skulle ha varit klar redan i början av 2017. Själva stranden är dock utplanad, promenadstigen anlagd och fågeltornet anlagt. Men GHAB har nyligen plötsligt meddelat att de inte anser att det är tekniskt möjligt att anlägga de två utlovade revlarna och häckningsöarna mellan dessa i vattnet strax utanför fågeltornet vid Östra stranden. Både GOF och FTN tror däremot att det är möjligt att genomföra och funderar på egna lösningar av frågan. Det är ett mycket begränsat vattendjup i området och genom att anpassa de utskjutande revlarnas läge till befintliga hällar vid strandkanten, utlöpare till Torholmen och Flatholmen, i kombination med lämpligt utfyllnadsmaterial, anser vi att det går att lösa inom rimliga kostnadsramar.

Restaurering av ”Vadarstranden” och bete på strandängarna
Park- och naturförvaltningen är ytterst ansvarig för betes- och stängslingsfrågor i Torslandaviken, där kobete har ägt rum i tio års tid av en och samma djurhållare. Under 2017 har åtgärder genomförts för utökat bete på stora delar av Karholmen genom särskilda projektmedel från kommunens och Länsstyrelsens sida. Det har även skett en utökning av betesområdet i den nordöstra delen av strandängen, det vill säga något österut och närmare Vadskärsviken. Där har även vassen slagits under året och i början av 2018 kommer rotfilten vid stranden att slaghackas och trasas sönder, en process som kommer att upprepas efter något år. Syftet är att framför allt gynna vadarfåglarna i området. Korna skall kunna ströva fritt mellan den befintliga betade strandängen och de nystängslade östra delarna av Karholmsområdet. Grindar kommer att sättas upp för att möjliggöra passage för besökande genom stängslade områden. Djurhållaren Bertil Nilsson från Askesby är också positiv till den utökade stängslingen. Han har berättat att hans farfar har haft djur som en gång betade på Karholmen.

Nedmontering och avveckling av vindkraftverk på Risholmen
Under 2017 har fyra vindkraftverk monterats ned på Stora Risholmen av åldersskäl. Även NCC:s grusutlastning på Risholmsudden har upphört och inom något eller några år kommer även samtliga containerverksamheter att upphöra och vara avvecklade på Risholmen. Det kommer att minska barriär- och bullerpåverkan och innebära att man kan klara gränsvärdena för bullerstörning av Natura 2000 för fågellivet.

Konstgjorda backsvalebon
Knipa i Torslandaviken Foto: Kåre Ström

Sjöfågelinventering och strandängsinventering
Sjöfågelräkningar har fortsatt ägt rum i Torslandaviken på uppdrag av Länsstyrelsen. Det har varit den elfte säsongen och har fortsatt skett i nio olika delområden vid 27 tillfällen under 2017 och har utförts av Magnus Persson och Kåre Ström. Det har varit ett särskilt bra år för flertalet växtätande fågelarter i Torslandaviken. Nästan samtliga växtätare, knölsvan, sångsvan, gräsand, kricka, bläsand och snatterand har ökat under senare år. Fiskätarna ligger som grupp på en stabilt oförändrad nivå, medan några ökar, till exempel gråhäger medan storskarv minskar något. Flertalet ”allätare”, bland annat knipa, brunand och salskrake har dock minskat under senare år. Av Natura 2000-arterna har sångsvanen ökat under senare år, medan både salskrake och brushane har minskat över tid men stabiliserats på en låg nivå.
Sedan 2008 har även inventeringar av fåglar på strandängarna utförts inom det stängslade betesområdet. Det huvudsakliga syftet är att över tid spegla hur betet och betestrycket påverkar fågelfaunan och dess sammansättning.

Kontrollprogrammet och marina undersökningar
Sjöfågelinventeringen i Torslandaviken påbörjades 2007 och några år senare startade Länsstyrelsen ett kontrollprogram som förutom fågelinventeringen omfattar en rad andra återkommande undersökningar i den marina miljön, fysikalisk-kemiska provtagningar (bland annat temperatur salthalt, pH, klorofyll och närsalter), makrofyter (undervattensväxter), evertebrater (ryggradslösa djur som tas med fallfällor och bottenhugg), fiskfauna (provfiske med nät). Provfiske sker vart femte år och kommer att genomföras under 2018. Under 2017 genomfördes fysikalisk-kemiska undersökningar samt undersökning av makrofyter och evertebrater i Södskärsbassängen och Karholmsbassängen. Sammansättningen av både makrofyter och evertebrater visar på stora svängningar mellan åren under påverkan av saltvatteninträngning. Under 2017 dominerade borstnate bland makrofyterna i Södskärsbassängen med 57 % och därefter med tarmalg (en brunalg) med 16 %. Tarmalgen har tidigare inte förekommit i bassängerna. I Karholmsbassängen däremot dominerar axslinga med 56 % följt av hårdnating med 14 %, härsärv med 10 % och borstnate med bara 7 %. Bland makroalgerna kan särskilt nämnas två arter. Det är dels en invasiv art, Gammarus tigrinius, som dök upp redan 2015 i Torslandaviken dels en rödlistad brackvattenräka, Palaemonetes varians (VU) som påträffades i Södskärsbassängen 2017.

Konstgjorda backsvalebon
Salskrakar i Torslandaviken Foto: Kåre Ström

Särskilda utredningar
Utvecklingsplanen för Torslandaviken, Rapport av GOF och FTN
Projektförslag i Torslandaviken av GOF och FTN
Marina undersökningsresultat från kontrollprogrammet