.jpg)
”Dagsregn på torsdag” lät det på väderleksrapporterna hela dagen före exkursionen – men när morgonen väl grydde såg det inte så tokigt ut. Mycket fågel hade man väl inte stora förväntningar om, men det är alltid trevligt att vara ute med de ”Vardagsaktiva” som torsdagsexkursionerna har döpts till. Vi var väl cirka 25 deltagare när vi samlade ihop oss på Amundöns parkering. Bertil som känner ön väl ställde upp som gruppledare eftersom vi inte hade någon guide.
Några tidiga skådare hade stått där ett tag och rapporterade ett antal storskrakar, ringduvor och en överflygande häger bl.a. Vädret klarnade mer och mer och såg nu ut att bjuda på en fint solsken – det var riktigt gott i luften redan. Vi spanade ett tag från bron, kollade i kanalen, över ängarna och ut mot havet men såg inte särskilt mycket. Några trutar, tre stycken storskrakar i olika dräkter. Några svanar och gräsänder samt ett par grönfinkar, bofinkar och två gråsparvar Vi följde vägen västerut. Några ängspiplärkor passerade snabbt över oss och tre kanadagäss betade på ängen. I närheten av skogsbrynet var det plötsligt en koltrast som förde ett väldigt liv. När vi kom närmare säger någon: ”Där uppe sitter ju en kattuggla!” Oh visst minsann! Alldeles vid vägen, en bit upp i ett av träden satt en väldigt ljus, grann kattuggla och tittade stort på alla fåniga skådare som glodde på den. Säkert bara tio meter från oss. Koltrasten var nästan hysterisk och varnade hela tiden i samma träd, en bit ovanför ugglan. Utan koltrastens varningar är det tveksamt om vi sett kattugglan överhuvudtaget. En riktigt rolig obs tyckte samtliga av oss och vi beundrade den länge innan vi gick vidare. Sedan hände inte så mycket mer än att några blåmesar hoppade runt i buskarna. En gröngöling hördes plötsligt och jag tror några såg den också.
Vid den första badviken blev det lite havsskådning. Mycket storskarv ute på ett skär och en del ejder. Ytterligare någon storskrak, några gråtrutar och en havstrut men inte så mycket mer. Men nu sög det i kaffetarmen och det blev fikadags i det nu verkligt sköna höstvädret. Plötsligt blev det ett väldigt kvittrande och rörelser i buskarna runtom där vi satt. Stjärtmesar säger någon och alla fick snabbt fram sina kikare! 15-talet talet söta små stjärtmesar drog omkring runtom där vi satt. Så drog de vidare och försvann i riktning mot Drottningviken. Då dök det upp en liten stenskvätta på en sten och visade upp sig länge framför oss och några grönsiskor pilade förbi i samma stråk som stjärtmesarna. Efter fikat gick turen vidare till Drottningviken där vi beundrade ett par vackert solbelysta små rödhakar. Fortsatte sedan vidare mot Kungsviken, njöt av den vackra utsikten men fann ingenting nytt i fågelväg. Kattugglan satt kvar på tillbakavägen så där blev en stunds fortsatt beundrade innan vi skildes åt efter en fin skådardag.
Tack också Bertil Nilsson för du ställde upp som gruppledare och stöttade oss i svårbestämda fall.
Text: Gun-Britt Thor
Bild: GOF