Regn, blåst eller snö? Visst fanns det vissa farhågor att det skulle kunna bli en svårjobbad exkursion som traditionsenligt skulle äga rum på Trettondagen. Men det blev en av de finaste vinterdagar man kan tänka sig i göteborgsområdet. I några minusgrader och vindstilla samlades vi vid Shelltappen nedanför Götaälvbron i gryningen. Vi blev 34 skådare till slut.
Uno Unger ledde exkursionen på sitt förnämliga sätt och förmedlade sina gedigna kunskaper på ett lättfattligt sätt. Berndt Lindberg styrde upp transporter, betalning och att vi kunde hålla oss inom givna tidsramar. Många frågor från oss vetgiriga kan lätt stjälpa tidsplanen.
Med åtta bilar körde vi först till Välen; började i fågeltornet och konstaterade att det var ganska lugnt i den innersta delen av vattnet: kanadagäss och grågäss. Vi vandrade sedan stigen förbi de långhorniga korna och kom ut i solen där det hade passat bra med matsäck om det inte hade varit för den tidiga timmen. Talgoxar och blåmesar hördes och på avstånd spanade vi in varfågeln som brukar hålla till vid Mudderfältet. Det prasslade i de frusna löven och det stela gräset när vi vandrade vidare fram till träddungen där en kattuggla håller till. Vi letade efter högstubben och tittade i granarna men såg inget. Men det tog lite tid innan alla hade hittat stubben i sin kikare och under tiden passade kattugglan på att visa sig. Halva kroppen blev synlig utanför stubben och man kunde se ett plirande öga.
Vi fortsatte ned mot Kviberget och hoppades få en chans på sparvugglan som visat sig där i många dagar. Där stod fullt med fotografer och väntade på att få se den. Vi tillbringade en stund bland de väntande och såg koltrast, nötväcka, ringduvor, blåmesar, talgoxar och grönfinkar. Ute på vattnet låg knipor. Så småningom fortsatte vi ut mot Bjöla småbåtshamn där vi kunde komma ut i solen och vattnet låg lika stilla som tidigare under morgonen. Här såg vi storskrake, småskrake, gråtrut och längre ut kunde några se smålom och salskrake. Det krävdes tubkikare och god kunskap för att arta fåglar på långt håll i motljus mot den lågt stående solen.
Kviberget låg alldeles bakom oss och såg inbjudande ut i solen. Vi gick dit upp via den fina gångstigen. Härlig utsikt över ett stilla vatten. Här fanns tillfälle till matrast för dem som tagit med sig. Sedan vandrade vi tillbaka ned i ekbacken där man ännu inte lyckats hitta sparvugglan. Vi fick ge oss, tyvärr. Klockan var nu nära tolv och vi skulle till fler ställen. En stor flock björktrastar höll till vid bilarna. Nästa mål var Lillhagsparken på Hisingen för att om möjligt hitta bändelkorsnäbbarna. Vi hade tur: en flock på 20 bändelkorsnäbbar höll till i lärkträden intill parkeringsplatsen. Sedan fortsatte vi ned till Skogomedammen. Här hittade vi knölsvan, sångsvan, en sothöna och även gräsänder.
Nästa mål var Torslandaviken. Vi stannade vid Södskärsdammen och Uno hittade direkt två vinterhämplingar utanför bilarna. De rörde sig mellan buskarna i närheten och i gräset och var mycket svåra att få syn på men till slut hade många fått se dem. I Karholmsdammen hittade vi brunänder, vigg, knipa och salskrake. Utanför Mudderdammen mot Risholmen hittade vi två tordmular som dök nära oss. Vi fick fina obsar på dem. Nu närmade sig dagens slut. Solen stod lågt och stark över det spegelblanka havet och det var bara en plats kvar att besöka för dem som ännu hade tid. Klockan hade passerat sluttidpunkt men många hade möjlighet att åka och titta på oljecisternerna på Ardalsberget där berguv häckar. Uno berättade att vid skymningen kan det hända att de sätter sig på kanten längs några cisterner inför kvällens jakt. En stund efter att solen gått ned kunde vi se två berguvar på var sin cistern. Det blev en fin avslutning på en fantastisk heldag som varade från gryning till skymning i ett sällsamt göteborgskt vinterväder.
Tillsammans fick vi ihop 77 arter under dagen.
Text: Göran Hultgren
Bild: Göran Hultgren