Lördag 29 maj
Det hör inte till vanligheterna att man får sovmorgon när det handlar om GOF-exkursioner, men så var faktiskt fallet när vi skulle åka till Gotland i våras.
Orsaken var att färjan till Gotland inte avgick förrän vid åttatiden på kvällen. Därför skulle vi dessutom få nästan en hel dag till fastlandsskådning innan det var dags att borda färjan. Vi som äntrade de två VW-bussarna var Marianne Bäckevall, Marianne Ohlander, Elisabeth Nordén, Ingegerd Hafström, Anne-Lis och Hugo Krantz, Hasse Arelid, Diaj Hermansen, Bosse Ohlsson, Per Arne Lindgren, Berndt Lindberg, och så jag själv, Gunilla Jarfelt.
Eftersom inget speciellt hade rapporterats längs vår färdväg var Målsjön, som ligger nordväst om Oskarshamn, vårt mål för dagen. Där kunde vi bland annat beundra en ryttlande fiskgjuse, tre jagande lärkfalkar och ett par brun kärrhök. Från vassarna hördes rördrom tuta och även trana visade sig fint. Efter fikat gick vi en kort runda i området, där vi hörde ett flertal grön-, ärt- och trädgårdsångare och en svartvit flugsnappare.
Direkt ombord på Gotlandsfärjan åt vi middag och intog sedan våra bekväma vilstolar. Väl framme i Visby styrde vi kosan till vårt hem för natten, tre stugor hos vandrarhemmet Rävhagen, strax öster om Visby. Stugorna var enkla och innehöll ett rum med två våningssängar och ett bristfälligt utrustat pentry. Avfärden bestämdes till kl 06.00 nästa morgon!
Söndag 30 maj
Fyra personer skulle samsas i det lilla pentryt, där samtidigt ingången till dusch/toalett fanns. Men till Berndts förvåning hade vi ändå fixat frukost och lunch, packat, städat och lastat in allt bagage i bussarna fem minuter före utsatt tid! Lite skådning i tallskogen runt stugorna hann vi med innan avresan och det gav rödstjärt, svartmes och grå flugsnappare till vår reslista.
Vi hade gott om tid innan båten till Stora Karlsö skulle gå från Klintehamn kl 14.00, så morgonen ägnades åt Tofta skjutfält, där vi obsade bland annat dubbeltrast, hämpling, näktergal, skogsduva, rosenfink, spillkråka, bivråk och två havsörnar. Därefter fortsatte vi till Gnisvärdshamn där vi kunde njuta av 30 par silvertärnor och några kentska. Nästa mål var Paviken, en tidigare havsvik som nu är fågelsjö. Vägen till fågeltornet gick genom en kohage, och då visade det sig vilka som led av koskräck och vilka som inte gjorde det. Sjön var inte så fågelrik, men vi såg ett årtapar, flera snatteränder, skedand, trana skäggdopping och sävsparv. Efter fikat fortsatte vi till Vivesholm och Sandviken där vi fick se ett tjugotal skärfläckor, brunand, kricka och årta.
Väl på Stora Karlsö togs vi emot av tillsyningsmannen David som berättade lite om ön för oss. Vi fick också reda på att vi skulle få VgOFs ordförande Åke Andersson som guide nästa morgon. Efter att vi fått nycklarna till våra övernattningslokaler vandrade vi iväg med bagaget på ett par handkärror.
Kvällspromenaden gick upp till krönet på klinten, där trädet som kallas Linnés ask står i mitten av ett bronsåldersröse. Redan när Linné var på ön år 1741 var asken ett landmärke för sjöfarande och den är fortfarande mäktig, även om den nu såg ut att mer vilja växa på bredden än på höjden. Ängarna på vår väg prunkade av orkidéer och vi fick dessutom se och smaka på den gotländska specialiteten kajp (skogslök). Vår promenad ackompanjerades av både kärrsångare och gransångare och vid Norderhamn sjöng näktergal Göktyta hördes och skogsduvor i mängd flög kring branten. Även en bivråk kom flygande – inte särskilt vanligt på Stora Karlsö.
Sedan var det äntligen dags för vår förbeställda trerätters kaptensmiddag på öns restaurang. Från vårt fönsterbord kunde vi dessutom njuta av mängder med tordmular och silvertärnor.
Måndag 31 maj
Vi träffade Åke klockan 6 vid flaggstången och gick sedan till det ställe där höksångarna brukar hålla till. Det var egentligen lite för tidigt på året för dem men vi hittade i alla fall en sjungande hane, och han ackompanjerades av en härmsångare och en rosenfink. En stenfalk med byte drog snabbt förbi. Vi gick vidare mot tordmule- och sillgrisslebranterna. Och visst fanns det alkor! I otroliga antal! Vidare lyckades vi skrämma upp två nattskärror som hukade i växtligheten, och vi hörde en göktyta ty-ty-a på avstånd.
I Fyrträdgården hoppades vi få se en göktyta i holk, men den gäckade oss. Grå flugsnappare fanns dock i mängd, liksom trädgårdssångare och svarthättor. Nu nåddes vi av ett samtal från tillsyningsmannen som meddelade att eftermiddagens båttur till Gotland, var inställd på grund av väderprognosen. Våra alternativ var att antingen ta 11-båten eller stanna över natten. Men troligen skulle inga båtar gå nästa dag heller. Valet blev därmed lätt, och vi skyndade tillbaka för packning och städning. Vi hann vi dock se ett bestånd av tuvsippa.
Snart kom ett nytt besked: 11-båten skulle gå redan kl 10.20! Nu gällde det att raskt packa ihop våra grejor. Vi slapp dock att städa, så inget ont som inte har något gott med sig. Båtresan tillbaka blev lugnare än jag hade förväntat mig, men alla håller kanske inte med.
Tillbaka på Gotland var regnet ihärdigt, så vi åkte direkt till pensionat Holmhällar på södra Gotland, där vi skulle tillbringa fyra nätter. Stugorna var mycket trevliga, och vi packade nöjda in oss. Vi hade några regniga timmar att fördriva innan det var dags för vår förbeställda pensionatsmiddag, så vi beslöt att tillbringa dem i Lars Jonsson-museet, där många fina målningar var utställda. Museishoppen var också en trevlig bekantskap och även så museicaféet, där några smakade en gotländsk specialitet, saffranspannkaka med salmbärssylt och vispad grädde.
Tisdag 1 juni
Tisdagsmorgonen grydde molntung, kylig och med en hård nordostlig vind. Vårt första mål var Hoburgsgubben. Vid fika i lä vid Hoburgen såg vi bland annat två storlommar och en flock på 25 ljungpipare dra mot norr. Sedan fortsatte vi till Sundre fågelstation på sydspetsen av Gotland. Den andra bussen hade kommit lite på efterkälken – de hade stannat för att titta på vår första gotländska tornfalk – när vi i den andra bussen fick se en kungsörn. Väl nere vid fågelstationen såg vi att där inte var någon aktivitet alls, alla nät var hopdragna för att vinden var för hård. Vi vandrade i alla fall ner mot Rivet, den sydligaste udden, och på väg ner såg vi några kvardröjande alfåglar och en tobisgrissla. Vi hittade inget bra lä, så vi drog oss tillbaka upp mot bussarna igen. Då fick några av oss en förvånande obs: ett par bergfinkar.
Vi sammanträffade med fågelstationspersonalen, som tipsade oss om ett bra ställe för olika doppingar och pungmes, Havdhems tegelbruksdammar. Eftersom detta är en inlandslokal räknade vi med att få någorlunda lä där. Det visade sig vara rätt och vi fick se både en pungmes byggande på sitt bo, flera gråhakedoppingar och svarthakedoppingar samt en smådopping och en vattenrall. Bonus blev en 2K dvärgmås.
Flera i gruppen hade BMS-larm, men hittills hade larmen enbart handlat om fastlandslokaler. Men nu kom ett larm från pensionat Holmhällar. Snabbt packade vi in oss i bussarna för en svartpannad törnskata. Alla fick se den ordentligt.
Öja prästänge var nästa stopp. Gotländska ängar är rätt speciella, och många av dem hävdas fortfarande på gammalt sätt – markvegetationen slås med lie och lövtäkt sker. Det sades förr att äng är åkers moder och med det menas att änget gav mat till boskapen som i sin tur gav gödsel till åkrarna. Ängets karaktärsfågel är halsbandsflugsnappare, och sådana fick vi njuta av i mängd. När vi tröttnat på myggen åkte vi tillbaka mot Holmhällar för vår pensionatsmiddag. Ett stopp på vägen för handling i Burgsvik gav oss ett par turkduvor till vår artlista.
Efter middagen åkte vi till udden Aurriv, som vi fått tips om och som skulle ha hundratals myrspovar. De var kvar, liksom kustsnäppa, kärrsnäppa och den allestädes närvarande bläckun (gotländska för tofsvipa). På Barshageudd, som haft besök av en busksångare några dagar tidigare, kammade vi noll. Som tröst såg vi en lärkfalk. På alla lämpliga lokaler hade vi letat efter gulärla, men inte hittat någon.
Onsdag 2 juni
Dagen grydde klar. Vårt första stopp var Lasses änge, där vi träffade vi en bonde som berättade att han för ett par år sedan hade haft en tornuggla i sin lada. Den hade emellertid tyvärr flyttat. Men vi såg i alla fall några halsbandsflugsnappare, en rosenfink och flera härmsångare. Efter fikat åkte vi vidare mot Faludden. Norr om vägen såg vi skedand, årta, brushane, storspov och två rödspovar som flög över vägen. Från fågeltornet mellan Inre och Yttre Stockviken såg vi stjärtand, skedand, kricka, årta, rörsångare och sävsparv. Någon hade här turen att se resans enda skäggmes. Vid Inre Stockviken fick vi resans första skräntärna.
Vi åkte sedan tillbaka till Aurriv för att få förmiddagens medljus men lejonparten av myrspovarna hade dragit vidare. På vägen mot Vamlingbo såg vi en turkduva på en tråd och två rapphönor var ute på en stilla promenad på vägen.
Lingen, en agmyr, gav oss dubbeltrast, svartvit flugsnappare och domherre. Vi hann också med Alvret, den gotländska motsvarigheten till det öländska alvaret, som gav oss flera spelande trädlärkor. Dock inga ljungpipare, som vi hade hoppats på.
Torsdag 3 juni
Vår sista dag på södra Gotland började på Alvret. Där kunde vi fylla på vår artlista med en sparvhök. Sedan drog vi vidare till Fide prästänge, där vi återigen kunde konstatera att mygg, det finns det gott om på Gotland, och även halsbandsflugsnappare! Vi fortsatte sedan till Fidenäsviken, där vi såg nio tranor och 60 prutgäss sträcka över oss. Nya arter på vår reslista blev bläsand, gluttsnäppa och två ormvråkar. På vägen ner till Unghanseskär sågs en spillkråka och där nere fanns skärfläcka, småtärna och storspov. En kärrsångare sjöng sporadiskt i ett hundlokebestånd. Någon såg eventuellt en ljungpipare, annars var det ungefär samma arter som tidigare, alltså inga gulärlor men många bläcku.
Eftermiddagen ägnade vi åt att besöka Valar, Snäckvik och Västlands, vilket gav havsörn, kungsörn, nötkråka och rosenfink. Efter middagen, som för dem som så ville bestod av fårskalle och saffranspannkaka med salmbärssylt, åkte vi till Muskmyr, en agrik alvarsjö, där vi kompletterade vår Gotlandslista med morkulla, enkelbeckasin och buskskvätta. Vidare till Skoge, där vi hörde kornknarr på avstånd. Även ett par morkullor knispade över oss och minst fem näktergalar sjöng i sommarnatten.
Fredag 4 juni
Efter att ha packat ihop våra grejor styrde vi mot Fårö. Första fikastopp tog vi vid Gålrum skeppssättning. Vidare till Östergarn och Herrvik, som gav oss en havsörn. Därefter drog vi vidare till Grogarnsberget och sedan Torsburgen, som gav ett par större korsnäbb, sjungande gärdsmyg, spillkråka, ormvråk och två kungsörnar.
Några av oss ville se guckusko, så vi gjorde ett stopp för dessa vackra orkidéer i Gardese. Tyvärr var de utgångna. Men vi såg i alla fall en röd glada – något som inte är så vanlig på Gotland!
Resan fortsatte till den igenväxta Norrlands kyrkmyr, med kornknarr på mycket nära håll, som ändå vägrade att visa sig. Nästa stopp blev Kyrkebingeviken, där vi såg brunand, skärfläcka och skogssnäppa. Efter fikat åkte vi vidare till fågeltornet vid Storsund, där vi plockade in både sångsvan och ängshök. Vid Kyllaj strandridaregård beundrade vi raukarna och efter vägen fyllde vi på med kungsfågel och kungsörn. Nästa delmål för dagen var Fårösund, där vi först bunkrade och därefter ställde oss i färjekön.
Väl på Fårö åkte vi till Hylövik, där vi belönades med en drillsnäppa. Sedan tog vi tre stugor på Sudersand i besittning.
Lördag 5 juni
Holmudd lär vara Gotlands säkraste lokal för islommar och några av oss åkte dit på lördagsmorgonen. När vi anlänt hördes en mindre flugsnappare sjunga några strofer. Nere vid havet fanns en stor mängd stor- och smålom, tillsammans med många sjöorrar, att beundra även på nära håll, men den enda islommen var på för långt håll för att artbestämma.
Frukost intogs för ovanlighetens skull i stugorna innan vi åkte till Norsholmen och Tälleviken. Där såg vi vitkindad gås, skedand, prutgås, roskarl, bläsand, skärfläcka och småtärna. Vid det nästan världsberömda konditoriet Sylvis döttrar bestämde vi raskt att det var dags för proviantering. Därpå styrde vi kosan till Langhammars raukar där vi njöt av våra bullar. De var väl värda sitt rykte! En rosenfink sjöng vid parkeringen och 15 par silltrutar höll till mellan de lågväxta enarna.
Lunchen åts vid ett annat raukområde, Gamle Hamn, där den berömda rauken Kaffepannan står. Vi gick runt Marpes träsk (träsk betyder sjö på gotländska) och såg törnskata, lärkfalk, tornfalk, brun kärrhök och svartmes. Skådardagen avslutades vid Norra Gattet.
Avslutningsmiddagen åts tillsammans på en av restaurangerna i stugområdet, och där överraskade Berndt oss med mousserande vin som fördrink. Det var åtskilliga av deltagarna, som hade fått ett eller flera kryss under resan, så detta skulle firas.
Söndag 6 juni
På vägen till färjan passerade vi Landträsk vid Martebo där vi studerade en pungmes som byggde på sitt bo. Vi följde också en ängshök och ett par av brun kärrhök som drog runt i vassarna.
Det fanns lite tid över innan avgång, så vi åkte en tur genom Visby och vid fängelset nära hamnen hörde Berndt en sjungande svart rödstjärt.
Trötta efter en händelserik vecka slog vi oss ner i våra bekväma fåtöljer på Gotlandsbolagets färja. En och annan tog sig en liten lur. Vägen hem från Oskarshamn var rätt händelselös – vi ville alla fort hem. Och, som Berndt kommenterade i bussen hem på sitt karakteristiska Hedemoramål: ”Dä ä ju märklutt att vi inte på hela Gotland såg någon enda gulärla!”
Totalt fick vi 161 fågelarter (plus en obestämd islom) på vår Gotlandslista och 14 orkidéarter. Vi såg också räv, kanin, skogshare, ekorre, skogsödla och snok.
Stort tack till våra som alltid lika skickliga chaufförer Berndt och Per Arne.
Text: Gunilla Jarfelt
Bild: Per-Arne Lindgren