Väderprognosen var utmanande: regnskurar och hårda vindar hela helgen – Leif Jonasson, som ledde resan, hade kollat alla väderinstitut för att få fram avvikelser från grundprognosen: Det fanns inga – alla förutsåg samma väder.
Med kortare och allt färre varma dagar, påminns vi om att hösten är på väg. Flyttfåglarna är på väg ur landet och vemodet tar ett grepp i själen när man än en gång inser att sommaren är väldigt kort här i Sverige. Resan till Falsterbo är som att säga farväl till flyttfåglarna och hoppas på återseende nästa vår.
Vi drog från Göteborg i ”Berndts buss”. Regn och blåst bekymrade inte oss när vi bekvämt kopplade av under färden. Det fanns två fjällpipare strax söder om Munkagårdsfloen som till slut hittades ute på ett fält i det svaga ljuset. De var inte lättfunna men naturligtvis hittade Leif dem och pekade ut dem åt oss som inte har hans förmåga att upptäcka fåglar. Ljungpipare fick vi på köpet.
Matpaus på Hallandsåsen förstås, och sedan direkt till Fotevikens campingstugor dit vi kom fram klockan 22.00. Vi var 21 skådare. Nu var det helt klart väder med fullmåne och vi kunde se Jupiter till höger. Vi tittade på den i tubkikare och såg tre månar.
På lördagen var det mulet väder och frisk till hård sydlig vind. Klockan 06.00 åkte vi till Nabben som vanligt och på vägen ut såg vi minst två vattenrallar i kanalen längs stigen. Annars var det gråhäger, gluttsnäppor, sothöns, kustpipare, kärrsnäppor, storspov, skedand, stjärtand, kentsk tärna, större strandpipare och sparvhökar. Några såg även en ung dvärgmås och två sjöorrar på väg söderut. I luften fanns ladusvalor, hussvalor, gulärlor, tornseglare och trädpiplärkor med det sträva lätet, som Leif envetet påpekade för oss. Bra! Man behöver lyssna många gånger för att lära sig känna igen läten.
Strax efter 08.00 kom regnet och vi flyttade oss till Kolabacken där det var lugnare och där vi kunde närskåda en del rovfåglar som behagade passera rakt över huvudena på oss. Sparvhökar, bivråkar och fiskgjuse såg vi fint. Även en ung lärkfalk hade flyguppvisning. Dessutom drog flera flockar med mindre korsnäbb förbi. När regnet slutat vid 11-tiden var det en mycket behaglig plats att skåda från och vi stannade till ca 12.30. I efterhand konstaterade vi att det var den dagens bästa skådning. Några hade gått tillbaka till Nabben en extra gång under förmiddagen och fick då se en fjällabb passera innanför yttersta stranden. Det var en observation som grämde många av oss som inte fick se den.
Vi fortsatte sedan mot Börringesjön/Havgårdssjön och skådade där en dryg timme. Det var i och vid Havgårdssjön som fåglarna fanns. Massor av grågäss, en hel del tranor, lärkfalk, tornfalk, börringevråk, brun kärrhök, havsörn och en vråkskruv på långt håll. En del sjöfågel såg vi också men inget upphetsande. Sedan drog vi vidare till Näsbyholmsallén där vi kunde närskåda flera bruna kärrhökar, ormvråk, glada och en stor flock tofsvipor bland annat. Några såg en kungsörn som ropades ut av en engelsman. Inte helt nära men klart identifierad av dem som såg den. Vi fortsatte framåt till Näsbyholmssjön där vi spanade av vattnet fyllt med grågäss och simänder. Där fanns sothöna, skedand, snatterand, vigg, knipa, bläsand och stjärtand. Över sjön sågs en hel del backsvalor. Vi hörde under en stund en häftig jakt på sjöfågel pågå bakom en trädridå men kunde inte se något resultat av nedfall i sjön. Förmodligen var det dolt för oss. Men det borde ha blivit en del då det var en häftig skottlossning den tid det varade. Vi träffade på en äldre gentleman som kom körande i en Volvo PV och var mycket pratsugen. Det var en färgstark person som kunde underhålla med historier oavbrutet. En del lät som skrönor men en hel del avslöjade en god bildning. Det blev ett kul uppehåll i skådandet som slutade med att vi fick springa igång hans bil.
På kvällen var det fortsatt mulet med troligen styv kuling från syd. Som vanligt åt vi på Shakespeare Pub. Serveringen var rapp och maten god.
På söndagen lämnade vi stugorna klockan sex som vanligt, men nu skulle vi dessutom ha städat innan vi for. Vädret var klart med frisk vind från väster. Vi började på Nabben och stannade där till klockan 10. Vid sjutiden mulnade det och molnigt väder fortsatte långt in på dagen. Vi fick bra observationer på vadare och simänder och på långt håll såg några av oss bivråkar sträcka ut över havet. Luften var full av gulärlor och piplärkor. En årta hittades av Lars Hellman på nära håll. Imponerande! Inte ens efter bokstudier var den lätt att känna igen.
Vid 10-tiden åkte vi upp till Ljungen där det tyvärr inte hände mycket. Från bussens parkering hittade vi grå flugsnappare, bofink, och lövsångare. Fiskgjuse, sparvhökar, tornfalkar och gulärlor och svalor var vad som kom nära oss.
Vi for därefter till Krankesjön och Silvåkratornet och kom dit vid 13-tiden. Nu var det lättare väder med en hel del sol. På vägen dit över Vombs ängar såg vi en havsörn fint på låg höjd. Vid Krankesjön fick vi fina observationer på två eller tre lärkfalkar som jagade sländor i närheten av tornet och bakom gömslet. Det pågick under lång tid och det gavs rikliga tillfällen att studera deras flykt och akrobatik. I sjön låg mycket stjärtand och snatterand. Många fick chansen att se kungsfiskare i ett vattendrag till sjön och dessutom fick vi se buskskvätta och gulsparv. Några fick se en flock på ca 20 steglitser, som badade i åkanten. Även entita och stjärtmes kunde läggas till artlistan innan vi var tvungna att kliva in i bussen för hemfärd. Efter en stunds körning fick vi så äntligen se den fågel som man associerar med Skåne: vit stork. Den kom flygande parallellt med bussen och Berndt lyckades hitta ett ställe i ett samhälle där han kunde stanna. Den flög rakt över bussen på närhåll och i solsken. Bra slut på en som vanligt väl organiserad och lärorik resa till Skåne. Totalt såg vi 119 arter under resan och också Leif Jonasson verkade nöjd med resultatet.
Text: Göran Hultgren
Bild: Göran Hultgren