Höstens bäst besökta vardagsaktivitet hade lockat hela 29 personer till Fågelcentralen utanför Kungälv. Många hade inte varit här förut och fick en initierad beskrivning av verksamheten. Tommy Järås, med gedigen erfarenhet av verksamheten sedan start, berättade att stationen bildades 1987 för att rädda pilgrimsfalken med planerad avel. Arten var då på väg att försvinna från vår fauna, 1976 fanns bara ett häckande par kvar i Västsverige. Alla som sett en pilgrimsfalk längtar efter nästa tillfälle att få se denna fantastiska fågel, världens snabbaste djur, med hastigheter på upp till 500 km/h när den slår byte.
Tidigare splittrade resurser samlades här under ett tak vilket visade sig vara en framgångsrik väg – 2009 konstaterades 90 par häckande pilgrimsfalkar i Sydsverige, med totalt 19 nya revir. De flesta paren finns i Bohuslän med 27 bon (4 nya) och Västergötland med 24 revir. Det finns anledning att skänka en tanke till GOF och alla strävsamma entusiaster varje gång man ser denna ståtliga fågel.
Tommy redogjorde för hur arbetet bedrevs för att rädda falkarna. De få kvarvarande bona bevakades under ruvningen, och på grund av ungtjuvar också under ungarnas första veckor. Jakt med falkar, helst vildfångade, är fortfarande ett stort hot mot arten men röveriet har flyttats österut på senare år. I takt med ökningen av arten hos oss kan man misstänka att problemet åter dyker upp. Även jakt och äggsamlare har varit hot mot falkarna liksom exploatering vid boplatserna. Nya hot mot falkarna är vindkraftetableringar och telemaster med stag som falkarna inte ser.
Att falkarna minskade och försvann berodde inte bara på ägg- och ungrövare. Gifter i miljön anrikas i toppen på näringskedjorna, särskilt var kombinationen av DDT och kvicksilver ödesdiger för pilgrimsfalken. Gifterna ger äggskalsförtunning och honan spräcker då lätt äggen när hon ruvar. Därför samlades ägg in och kläcktes maskinellt. Togs de från paret vid rätt tillfälle lade honan ytterligare en kull. Hon var då också mer ”avgiftad” – giftet utsöndras i äggen. Vid närmare eftertanke är detta begripligt; det är viktigare att honan överlever än ungarna. Bergsklättrare utan anlag för svindel gjorde här viktiga insatser för falkarna.
Basen i Fågelcentralens verksamhet var hela tiden ett antal falkpar som hölls i burar och fick ungar. I början var det svårt att få hanen att våga närma sig den större honan. Genom att förse hanen med mat, som han kunde bjuda honan ökade hennes respekt, hon insåg att detta var en duktig jägare. Även om det bara handlade om kycklingar.
Ungarna växer snabbt; från 30 g till 300 g på 10 dagar! De sattes sedan ut till ett häckande par och byttes mot deras ägg, detta accepterade falkarna när de nya ungarna började tigga mat. Ungar placerades också ut på egen hand när de blivit flygga. De matades men lärde sig snart jaga på egen hand, denna ”hacking-metod” fungerade bra i många fall.
Pilgrimsfalkarna förutsätts nu klara sin förökning själva. Fågelcentralens falkavdelning är ombyggd till en räddningsstation för skadade fåglar. Denna verksamhet har alltid funnits här men när falkarna var viktigast fick den komma i andra hand. Numera tar Fågelcentralen hand om närmare tusentalet skadade fåglar per år men kan ta emot fler. Idag fanns här bland annat en silltrut, ett antal gråtrutar, fiskmåsar med dåliga fjädrar, en havssula som återhämtar sig från en oljeskada, en stor ståtlig jaktfalk med bruten men nu läkt vinge, en stenfalk samt en ung fjällabb som några dagar tidigare omhändertagits vid Eklanda. Då visade den sig vara mycket mager, men hade på några dagar återhämtat sig. När en sådan vildmarksfågel uppenbarar sig nära bebyggelse och är ”orädd” kan det vara ett tecken på att den inte är helt frisk.
Göteborgs djurskyddsförening har gått in i verksamheten vid Hög men ekonomin är ändå ett ständigt hot mot denna till viss del ideella verksamhet. Fågelkalendern är ett viktigt stöd. Den kan köpas på Ekliden måndagar men också i vissa Hemköpsbutiker – Masthugget, Påvelund, Linnehallen och Annedal med flera. En bra julklapp till vem som helst – alla älskar ju fåglar, och bara bilderna är värda pengarna.
Rapporter från ”Aktiviteter för vardagslediga” finns också på www.naturstig.se.
Text: Stig Fredriksson
Bild: Stig Fredriksson