Fjorton vardagsskådare mötte upp i Rya skog, det lilla fina naturreservatet helt osannolikt inklämt i ett industriområde mellan reningsverk och stora cisterner – trots detta verkar fåglarna, liksom många andra arter, att gilla läget.
Rya skog är ett av de mest artrika naturområdena i Göteborg, bland annat häckar här ett fyrtiotal fågelarter. För cirka 3 500 år sedan täcktes västra Sverige av skog som påminner om den i Rya skog, så kallad lövurskog. Skogen tillhörde under 1700-talet gården Rödjan och spår från denna tid går ännu att skönja. En del av de forna slåtterängarna slås fortfarande i augusti och här finns äldre ekar bevarade. Naturområdet fridlystes 1928 som det första i Göteborg och Bohuslän, men redan 1946 började man knapra på det fridlysta området och på 50- och 60-talen exploaterades ytterligare mark, bland annat för reningsverket.
Denna kalla, -10 grader, men klara vintermorgon tycktes skogen dock först alldeles fågeltom, men så småningom började det röra sig uppe i trädkronorna. Några blåmesar, talgoxar, entitor och nötväckor räknades in, liksom en enda trädkrypare som falkögde Janne upptäckte trots dess perfekta kamouflage mot trädstammen. Några grönfinkar och grönsiskor sågs också samt en större hackspett som letade efter något ätbart längs stammarna högt uppe. Nötväckor och en upprörd koltrast hördes genom buller från reningsverk och trafik, liksom faktiskt en domherre som vi emellertid inte såg. Annars var det inte lätt att höra lockläten, till vilket 14 par på skare och is knarrande och knastrande fötter – liksom kanske en del konversation – också bidrog.
På grund av kylan kom Stig med det ohemula förslaget att 11-kaffepausen skulle inhiberas, något som inte alls föll i god jord. Vi siktade därför mot en plats där tidigare år matning skett med tanken att vi nu skulle kunna sitta på första parkett med kaffemuggarna medan många arter paraderade förbi. Därav blev intet – matningen var uppenbart indragen men kaffet i en solig glänta smakade utmärkt ändå.
Inkluderande en gråtrut och ett par kråkor som flög över räknade vi in 12 arter – men vänta till sommaren …
Källa: Rya skog, www.goteborg.se (kan vara värt att läsa speciellt inför ett besök på våren-sommaren).
Vi diskuterade huruvida det är tillåtet att enligt allemansrätten plocka blåbärsris på annans mark. Svar på frågan har kommit från Elisabet Perming, Naturvårdsverket, enligt följande:
I brottsbalkens kapitel 12 står det uppräknat vad man inte får plocka i naturen. Där står det bland annat att man inte får ta växande ris.
Text: Ulla Haglund
Bild: Stig Fredriksson