Vardagsvandring i sol och ett halvdussin minusgrader till denna kända lokal för övervintrande strömstarar, i vinter med närmare dussinet strömstarar – vi sågs vid Gamla skolan.
På ömse sidor om ingångsdörren fanns koltrastbon i nischer med den talande skylten över ”Varde Ljus” alldeles ovanför en lampa … Rune Lundell var med som lokal guide, han är väl bekant med området sedan länge och vi som höll oss nära honom kunde krydda fågelobservationerna med kulturhistoriska anekdoter. I en grön barack håller Mölndals bordtennisklubb till, där var Kjell ”Hammaren” Johansson en gång medlem, han som tog medaljer i SM, EM och VM. En rejäl tegelbyggnad bredvid är skolkök.
Vi vandrade upp efter Mölndalsån, vid skolan fanns 5–6 strömstarar runt gångbron, de jagade varandra, det verkade trångt. Vattnet forsade på bra, men strömstararna kastade sig ut i vattnet, fick ibland sätta sig uppe på de stenlagda kanterna eftersom många sittstenar var dränkta. På vår vidare vandring sågs runt järnvägsbron ytterligare 3 strömstarar – i vinter fler än tidigare vintrar, kylan föser samman dem.
I övre delen av rännan har stora stenar lagts ut för att ge mer skydd åt fiskyngel, det gynnar också husmaskar, strömstarars stapelföda. Huvudfåran har antagligen delvis förstörts vid arbetet, berättade Rune, det är inte bra. Vi betraktade en fågelholk för strömstarar under den översta bron mot Stensjön, uppsatt för tiotalet år sedan. Strömstaren finns här på sommaren också.
Rune berättade om dambadhuset på andra stranden av Stensjön där bara grunden var kvar, där hade han inte smugit som pojk eftersom han inte växte upp här men hans kompis gjorde det.
Medan Rune berättade hann en annan del av den stora församlingen se en ormvråk som hastigast; iakttagelser av ormvråkar i januari är en tämligen sentida företeelse här. Tidigare var arten mycket ovanlig i Göteborgsområdet i januari, 2005 gjordes 58 observationer, 2009 482!
Efter en liten promenad kom vi till Stensjön, just till matningen som sköts av Mölndals naturskyddsförening. Sångsvanarna jublade högljutt. Här fanns också en ensam knölsvan, lite kanadagäss, sothöns, både skratt- och fiskmås och många gräsänder. Stigen ut till udden var istäckt och vi valde att fika på den norra stranden i härlig vårsol till sångsvanarnas kör och nötväckans sång.
Här räknades till 20 arter fåglar, med lite komplettering blev den totala listan: sångsvan 30 ad, 13 juv, knölsvan 1 ad, kanadagås 9, gräsand 116 hanar + 82 honor, sothöna 4, gråtrut 8, havstrut 1 ad, skrattmås 11, fiskmås 7, nötväcka 1, talgoxe 2, blåmes 3, kråka 3, skata 5, kaja 6, ringduva 2, koltrast 1, tamduva 2. Och om vi som håller i Vardags någonsin har haft betänkligheter om det meningsfulla i att locka ut folk mitt i smällkalla vintern, så gick vår tvekan över denna ljuvliga vinterdag. Vi var om jag räknat rätt 23 personer, ungefär lika många som antalet fågelarter. Vi fortsätter så.
Text: Stig Fredriksson
Bild: Stig Fredriksson