Denna veckas Aktiviteter för vardagslediga valde ett för många, men tydligen inte alla välbekant mål: Fågelcentralen på Hisingen! Den startade 1984 efter en utredning på Naturvårdsverket som visade, att det fanns behov av en avelsstation för pilgrimsfalkar – men inga pengar.
GOF tog då tag i detta och fick visst stöd av Göteborgs stad. Med hjälp av många ideella krafter byggdes stationen och verksamheten drog igång. Avelsburarna blev färdiga 1987 och falkar fördes över från olika lantbrukare. Falkprojektet är nu avslutat såtillvida att arten har återvänt och häckar med mer än hundratalet par bara på svenska Västkusten, en fantastisk framgång för praktiskt naturvårdsarbete. Nu fortsätter arbetet för att minska problem för andra fåglar, de som skadas av olika faktorer i vår natur. Fågelcentralen har på senare år sålunda fått en annan funktion än tidigare, men behövs fortfarande.
Tommy Järås berättade om Fågelcentralens nuvarande roll som räddningsstation för skadade fåglar, en av Sveriges största. Vi var omkring 25 deltagare, trots att vi nu ses varje vecka för att besöka olika fågellokaler kommer lika många som förr, och det är trevligt.
Redan på falktiden kom folk hit med skadade fåglar, nu behandlas 600–800 fåglar per år. Det handlar inte bara om att rädda fåglar utan också om opinionsbildning; vad kan man göra för att minska problemen för fåglarna? De som kommer med fåglar är tacksamma, ibland behöver de inte alls komma men får då tips och råd. Inga fåglar avvisas, bara skadan avgör behandlingen.
Ibland drabbas fåglar av oljeutsläpp och vi fick veta lite om konsekvenserna. Hundratals medvetna utsläpp sker ute på öppet hav, ibland går tankbåtar på grund. Simfåglar drabbas svårt, olja på hav ser ut som lugnvatten, de landar och blir fulla av olja. Fjäderdräkten skyddar inte längre mot vatten, de fåglar som inte dör omedelbart går upp på land och är helt apatiska.
Förr avlivades fåglarna, nu tvättar man bort oljan med tvättmedel och sköljer med vatten, sedan får de provsimma i en bassäng. Många sillgrisslor och en del havssulor har passerat Fågelcentralen genom åren. Oljeutsläpp har minskat betydligt på senare år, men skulle något hända kan det behövas många som hjälper till att tvätta fåglar. Tankar finns på att skapa en beredskapsstyrka.
Trafiken är en annan orsak till fåglars plötsliga död, omkring 10–15 miljoner/år. Skulle alla hålla hastigheten skulle många fler överleva, även fåglar. Många skadas, brott i underarmen kan läka men om överarmen eller leden skadas är det svårare att läka bra. Det beror också på vilken fågel det är, en pilgrimsfalk är mer beroende av sina vingar än en stadsduva, som faktiskt är en av de vanligare fåglarna här. Som sagt, inga fåglar ratas, har någon gjort sig besväret att ta hand om en fågel så räcker det. Sedan vingen läkts får fåglarna flygträna. Sedan falkburarna har byggts om finns här tolv burar för flygträning.
På våren kommer en strid ström av uggleungar och måsungar hit. Fiskmåsens ungar lämnar boet efter någon dag, sedan dröjer det en månad tills den kan flyga, så ska det vara. De bör få vara, men fiskmåsungar på skolgårdar och vid dagis kan få komma hit; vuxna måsar försvarar naturligtvis sina ungar mot alla och envar. Inte bra om små barn blir rädda för fåglar, dessa varelser som vi alla borde älska.
Katter är också ett fågelproblem. De tar uppskattningsvis lika mycket fågel som trafiken, 10–15 miljoner (i snitt en fågel per mån och katt). Lokalt kan de ha stor påverkan på fågelbeståndet, stadsdelar med frigående lösa katter blir allt mer fågeltomma. Sårskador från katter kan ge svårbotade infektioner. Också taggtrådar är ett elände, fågeln fastnar och vrider sig runt, det blir komplicerade brott. Inte så lätt att vara fågel i vårt moderna samhälle. Men också här blir det bättre, taggtråd byts nu ut mot elstängsel.
Denna höst har det inte kommit in så många fåglar till Fågelcentralen, vilket förstås är positivt, men en bister vinter kan snabbt ändra läget. Just nu fanns här berguv, pilgrimsfalk, duvhök, sparvhök, ormvråk, kattuggla, tre skator, fyra ringduvor, sex tamduvor, tre havstrutar, två gråtrutar, fem fiskmåsar, två kanadagäss och en knölsvan.
När vi anlände till Fågelcentralen mörknade himlen och en hagelskur föste in oss i samlingsbaracken. Efter bildvisningen visade Tommy en rykande färsk Fågelkalender för 2011. Den betalar en god del av verksamheten. Många köpte den, den kommer att kunna köpas på Ekliden och i en del Hemköpbutiker i Göteborg. Går också att beställa på Fågelcentralens hemsida www.fagelcentralen.se. Som ekonomisk garant har Göteborgs djurskyddsförening gått in på senare år; men ekonomin är alltid ett problem. När vi sedan kom ut sken solen, en ormvråk flög över och sparvhök gjorde en sväng över berget. Nästa gång blir det promenad i de vackra omgivningarna lovade Tommy, om det nu kanske inte blir ett rykande färskt bildspel i den nya apparaten … för att det blir en nästa gång det vet vi. Alla har inte varit här ännu, och fortfarande behövs en räddningsstation för skadade fåglar …
Ytterligare rapporter och fler bilder finns även på naturstig.se.
Text: Stig Fredriksson
Bild: Stig Fredriksson