Detta var en samexkursion med GOF och Västsvenska EntomologKlubben 9 augusti 2014
Naturreservatet Vallda Sandö ligger på Onsalahalvöns västsida. Det erbjuder ett varierat landskap med sanka strandängar, kala klippor, ljunghedar och fukthedar. En stor del av reservatet betas av boskap.
Fortsätt läsa ”Vallda Sandö samexkursion 9/8 2014”
Lycka kan upplevas på många olika sätt i livet! För oss 56 vardagslediga denna torsdagsmorgon var lycka att med John Thulins fantastiska berättarkonst få se och höra mindre korsnäbb i Lillhagsparkens lärkträd. Större hackspett och en ekorre konkurrerade om kottarna. Med risk för att få nackspärr fortsatte vi vidare till den välbesökta fågelmatningen mittemot Lillhagsparken 19. Här skrämde vi iväg en stenknäck, men vi kunde istället glädjas åt exempelvis nötväckor, entitor och en svarthätta.
Fortsätt läsa ”Hökälla 30/10 2014”
Våtmarker i söder
De flesta av GOF-sällskapets 19 medlemmar hade nog gjort åtskilliga besök på vädersajterna inför Skåneresan, för helgen lovade ömsom solsken, ömsom dygnsregn. Hur blev det då? Jo, växlande, och lite dramatiskt, faktiskt.
Fortsätt läsa ”Skanör-Falsterbo 29–31/8 2014”
Tjugo förväntansfulla fågelskådare träffades på torsdagseftermiddagen vid Shelltappen bakom Nils Erikssons-terminalen för GOF:s Ölandsexkursion. Första stoppet var en ”gourmetrestaurang” i Ljungby (motell Ljungby) men där såg vi inga fåglar i mörkret. Nästa stopp var Åhs vandrarhem i Ottenby. Vi hade bokat skolhuset och ytterligare några rum. Exkursionen leddes av Berndt Lindberg som också körde bussen och Uno Unger som glatt delade med sig av sina fantastiska kunskaper om fåglar.
Fortsätt läsa ”Öland 2–5/10 2014”
Ett tjugotal deltagare mötte upp till denna exkursion; flera uttryckte farhågor om vädret, då det var dimma och småregn under tidiga morgontimmar, men de farhågorna kom på skam och det blev en strålande höstdag. Första stopp vid pumpstationen, där vi framförallt kollade in den rätt stora mängden simänder, drygt 250 individer, med kricka (ca 170) och gräsand (ett 70-tal) som dominerande arter, men även en stjärtand och 33 bläsänder kunde räknas in liksom en ensam tofsvipa och sju hägrar. Ängspiplärkor födosökte på den betade ängsmarken, medan sävsparvar hördes locka från vassruggarna liksom en gransångare från ekdungen.
Fortsätt läsa ”Tofta kile 2/10 2014”
Den tre man starka gruppen, med avsikt att sitta stilla och invänta sydflyttarna, startade från Varberg kl 08:00; innan undertecknad blev upphämtad hann han ”hänga in” sjungande gransångare, större hackspett samt sträckande tranor. Därefter tog gruppen sikte på sydändan av Lis mosse.
Fortsätt läsa ”Halland 13/9 2014”
Första målet för resan blev Såtens naturreservat nära Hjelmsäter på Kinnekulle; här finns Västergötlands rikaste bestånd av guckusko. Tyvärr fick vi bara se överblommade exemplar av den ståtliga orkidén denna gång – liksom mycket annat var blomningen tidig detta år. Nästa stopp var vid Munkängarna i Råbäck, en oemotståndlig fikalokal. I de natursköna och ramslöksdoftande Munkängarna hördes skogsduvornas kutter och syntes då och då överflygande stenknäckar. Annars märktes nog en viss årstidstypisk avmattning av fågelsången.
Fortsätt läsa ”Kinnekulle och Hornborgasjön 14-15/6 2014”
Vi anlände på torsdagskvällen till Blentarps vandrarhem och hörde spelande lövgrodor i den vackra vårkvällen. På fredagsmorgonen åkte vi till området runt Häljasjön och Vombs fure där vi möttes av en flock stjärtmesar och en vacker vårfågelkonsert. Därefter tog vi ett snabbt stopp vid Vombsjöns utlopp innan vi stannade vid Silvåkratornet vid Krankesjön. Där sågs bland annat svarttärnor väldigt fint och på ängen sjöng en gräshoppsångare i den varma vårsolen.
Fortsätt läsa ”Skåne 22–25/5 2014”
.jpg)
Den 14 september anordnades för fjärde året i rad en höstexkursion till Galterö; tre personer kom med färjan från Saltholmen inklusive exkursionsledaren Lars Hellman som var ersättare för Roger Eskilsson. På Brännö fördubblades gruppens antal när vi (Robert och Johan) och Berndt Lindberg anslöt. Ängspiplärkor flög ständigt över oss. Det skulle visa sig bli dagens absolut vanligaste fågel.
Fortsätt läsa ”Galterö 14/9 2013”
Det hade regnat hela natten och på morgonen möttes man av en tät dimma – trots det var vi ändå tolv personer som hittade varandra vid Shellmacken på Nisseplatsen. Vi packade in oss i tre bilar och styrde kosan mot Tofta kile dit vi anlände en kvart före sju. Ur dimman steg Peter Hvass, som inte var i sin bästa form denna dag. Han hade fått magsjuka och uppmanade oss att inte komma för nära. När vi stiger ur bilarna hörs ur dimman en gulsparv räkna sin melodi och en rödhake porla fram sin strof.
Fortsätt läsa ”Tofta kile 5/4 2014”