GOF på Öland den 5-8 oktober 2023

Text: Carina och Jörgen Nordgren

Bilder: Iris Vannerlund, Manne Strömbäck och Kim Larsson

Vi var två förväntansfulla “gröngölingar” som anslöt till övriga 16 deltagare i GOF-gänget på Gustav Adolfs Torg en solig torsdagseftermiddag. Vi hälsade på vår chaufför Palle och vår ledare Berndt som redan innan vi lämnat centrala stan fått upp stämningen i bussen med sin energi och humor. Efter det sedvanliga matstoppet i Ljungby åkte vi vidare mot “Solen och
Vindarnas ö” för incheckning på STF Ottenbys Vandrarhem. Det skulle visa sig att Öland verkligen gjorde skäl för namnet, åtminstone vad gäller vindarna. Blåst fick vi i massor och jodå, efter fredagens tidvisa duggregn så visade sig solen också.

Vi insåg att det är väldigt tidig uppstigning som gäller dessa skådardagar och Berndt var tydlig med att 6.30 går bussen, alla dagar. Inga problem för det här gänget att passa tider så varje morgon rullade vi mot södra udden i mörkret och anlände strax innan den vackra soluppgången. Under färden mot udden kunde ingen undgå de enorma flockarna av prutgäss som lyfte i samma stund som bussen körde förbi.


Södra Udden bjöd direkt på en sen bivråk som drog över våra huvuden. Det var full rulle i buskagen under den tidiga morgonen, främst med alla små fina kungsfåglar men även gransångare som sökte lä i snålblåsten. Flockar av berg- och bofink strök över våra huvuden. Eftersom Berndt gjort så bra reklam för de berömda nybakade wienerbröden som stod klara kl 9.00 på Fågel Blå så fick det självklart bli så, hänga på låset varje dag och få en skön värmande fikapaus innan avfärd till nästa ställe.

Det var ett tappert gäng som ihärdigt kämpade på i blåsten under de tre dagarna och vi besökte ett flertal lokaler. Slutresultatet blev totalt 121 arter. Det största antalet under de senaste fem åren när det gäller höstresan till Öland. Fjällvråkar dominerade stort bland rovfåglarna liksom sparvhök, ute vid Södra . När det gäller prutgässen så var det de stora volymerna som överraskade. “Jag har aldrig sett så många tidigare” menade Berndt. De i gänget som hade fokus ut mot horisonten såg bl.a. sjöorre, smålom,storlom, svärta, tordmule, alfågel och sillgrissla.Vi spanade intensivt efter rapporterad rödhalsad gås, nötkråka, kungsfågelsångare och en eventuell taigasångare, dock utan framgång.

För oss två nya entusiaster var det kul med flera arter som vi inte sett tidigare, till exempel turkduva, rapphöna, brunand, bergand, varfågel, brunglada, bivråk och dvärgbeckasin. Den vackra dvärgbeckasinen fångade allas intresse då den stannade länge vid strandkanten och visade upp sig. Och inte att förglömma en fin kentsk tärna som stod och vilade sig, mitt i en flock av skärfläckor.

Det var härligt och nästan lite kontemplativt att stå i lä bakom Fågel Blå på morgonen när solen började värma och betrakta skådespelet över ängarna. Stora sjöfågelsträck över havet som böljade fram, i vattenbrynet några vadare som spatserade omkring och i luften flera fjällvråkar, rödglador, sparvhökar och någon pilgrimsfalk avvaktande på marken lite längre bort. Några såg en jorduggla komma insträckande och landa nära stranden. En magisk morgon.

Vi kommer inte ihåg namnen på alla fågellokaler men Manne & Co hade lagt upp en daglig, väl genomtänkt rutt. Vi sökte bland annat efter kornsparv och stäpphök.Vi fick se flera kornsparvar vid Gräsgård/Råbäcken, de visade upp sig så fint på en av Ölands alla karaktäristiska stenmurar. Som bonus låg tre små rapphöns och hukade sig i åkerfårorna bredvid. Jättefina, tyckte vi. Stäpphöken höll sig undan.

Vid ett tillfälle gick ett larm, en dvärgsparv fanns i en buske vid “Sibyllas jaktstuga”! Vi och många, många fler skyndade dit. Stämningen på plats var förväntansfull. Vem hade sett? Var är den? Någon som hade fotat? Alla stod tålmodigt och spanade. Tveksamheten växte, var det kanske “bara” sävsparvshonan, den som hoppade ut och in ur buskaget som hade setts? Vi enades om att så var fallet och drog vidare. Fredag och lördag avslutades med en god middag på restaurang. Vi njöt av Drottning Ödas tjälknöl och Fågel Blås öländska lufsa. Vid hemkomsten till vandrarhemmet samlades vi varje kväll för en artgenomgång under ledning av Manne. Det blev en trevlig stund och perfekt avrundning av dagen.


Det var en mycket trevlig resa med ett fantastiskt gäng och väldigt bra ordnat av Berndt med flera. Stort tack till Manne, Jörgen och Anders som planerade dagsrutterna och som så generöst delade med sig av sin mångåriga erfarenhet.

Vi ser fram emot fler spännande resor och exkursioner!
Carina och Jörgen Nordgren

Södra fjällen 8-11 juni 2023.

GOF har tidigare gjort resor till fjällen, bland annat till Abisko och Stekenjokk. Men det var många år sedan, så nu var det verkligen dags att återigen dra norrut. Målet för resan var södra fjällvärlden i Dalarna och Härjedalen. Tidsschemat var väldigt tajt då nästan två av de fyra dagarna var resdagar till och från fjällen. Väl medvetna om detta hade våra exkursionsledare noga förberett upplägget för maximal fågelmässig utdelning.

Hela GOF gänget, gånger två!

11 entusiastiska deltagare fördelat på 4 bilar startade från Göteborg kl 7 på morgonen den 8:e med drygt 7 timmars körtid till Fulufjället som dagens destination. På vägen dit gjorde vi ett kort skådarstopp vid Brosjön strax norr

om Säffle. Där lyckades vi bland annat få syn på två svartsnäppor, fiskgjuse och en räv som snyggt visade upp sig.

Njupeskärs vattenfall i Fulufjällets nationalpark

Väl framme vid Fulufjällets nationalparksentré käkade vi en god middag. Vi gick sedan direkt till naturum där det skulle finnas lavskrikor. Vi behövde inte vänta länge förrän några kom fram och högg in på den medhavda falukorv specifikt ägnad åt detta tillfälle.

En av de två lavskrikor vi såg

Jaktfalk var en av målarterna för resan och hade tidigare år häckat vid Njupeskärs vattenfall, vilket med sina 93 meters fallhöjd är ett av Sveriges högsta vattenfall. Vi vek in på jaktfalksleden mot vattenfallet och vandrade i gammal fin skog prydda med silvergrå och spiralvridna torrakor. Väl framme började vi att spana utmed klippvägen. Ingen jaktfalk syntes till, men efter en stund lyckades vi i alla fall hitta boet där den tidigare hade häckat. Strax nedanför vattenfallet dök en forsärla upp som snart visade sig vara en gulärla, och på tillbakavägen såg några av oss en stenfalk som vid närmare granskning var en tornfalk – två bra exempel på vad förväntningarna på en viss art i viss miljö kan ha för artbestämningar.

Åter till naturum där vi träffade på Stockholms ornitologiska förening på sin årliga södra fjällentur sedan 20 år tillbaka. Det började bli sent och vi begav oss till STF-boendet Fulufjällsgården i Mörkret, där det alldeles i närheten skulle finnas en lokal för järpe. Med hjälp av en järppipa försökte vi locka fram den, men ingen järpe hördes eller syntes till.

På morgonen dag 2 gjorde vi ett nytt försök på järpe, dock utan resultat. Vi begav oss till Brottbäckstugan vid Fulufjället där det bland annat skulle finnas orrar, och några av oss lyckades faktiskt se flygande orre. Bland andra arter kan nämnas skogssnäppa, grönbena, buskskvätta och en död fjällämmel. Därefter åkte vi norrut till Nipfjället där vi åter träffade på Stockholmsgänget. Vi fick rätt så omgående syn på fjällpipare som tyvärr hade benägenheten att trycka mot marken så att man bara såg halva fågeln. Vi tipsade stockholmarna om Fjällpiparen som strax därpå tipsade oss om en fjällripa som visade sig betydligt bättre än piparen.

Några av de fina fåglar vi såg på Flatruet. fjällabb, smålom och brushane

Efter Nipfjället drog vi vidare mot Flatruet där vi tillbringade något mer tid än planerat på grund av att vägen över Mittåkläppen var avstängd. På Flatruet sågs spelande kungsörnar, lappsparv, alfågel mm. Vi fick även superfina obsar på smålom, brushanar, smalnäbbade simsnäppor samt fjällabb. Där träffade vi även på Göteborgsskådaren Leif Jonasson som tipsade oss om andra fågellokaler i området. Efter incheckning i våra stugor och middag i Funäsdalen återvände vi till Flatruet på kvällen för dubbelbeckasinspel. Det gjorde även Stockholmsgänget, Leif och ytterligare några skådare, vilket resulterade i en mindre folksamling på spelplatsen. Där fanns också två (stackars!) ambitiösa skådare i gömslen som således var omringade av skådare som stod helt öppet. Det visade sig snart att beckasinerna från vår position var väldigt svåra att få syn på, då de gömde sig i buskagen. När vi senare flyttade oss något västerut visade de sig betydligt bättre.

Dubbelbeckasin spelar i skymningen

Dag 3 inleddes åter på Flatruet med hopp om att få syn på lappsparv och blåhake, som tyvärr inte ville visa sig. Vi åkte vidare till Storsjön öster om Ljungdalen där vi fick ytterligare några arter på listan såsom dvärgmås, storlom och svarthakedopping, varav den senare bjöd på riktigt fina närobsar. Med hopp om att få syn på främst ringtrast åkte vi till Torkilsstöten där det blev en smärre bergsbestigning delvis i snö. Ringtrastarna uteblev men vi belönades istället med vacker utsikt, två blåhakar och fina fjällblommor såsom purpurbräcka, gullspira, fjällspira, krypljung och vintergröna. Vi styrde därefter norrut mot Kläppen och en två kilometers vandring till Kesusjön där vi fått tips om en “större ansamling” av blåhakar. Väl framme var det dock förvånansvärt tyst i buskarna, men på tillbakavägen syntes i alla fall en blåhake och strax innan parkeringen dök en tjäderhöna upp.

Blåhake

Under resan blev det en hel del åkande på grusvägar, vilket efter besöket i Kesudalen resulterade i att en av bilarna fick punktering. Ett reservhjul och en domkraft plockades fram och vi började med gemensamma krafter att byta däcket, vilket inte var helt lätt. Då dök återigen Leif upp som utöver skådarkompetensen även visade sig ha viss däckbytarkompetens. Några av oss avslutade dagen med lite skådning norr om Tänndalen halvvägs mot Andersborg, en mycket vacker plats där kungsörnarna åter dök upp (dock oklart om det var samma kungsörnar som på Flatruet). Vi hade även fullt upp med alla trastar som flög fram och tillbaka mellan fjällheden och fjällbjörkskogen, mestadels björktrastar och ringtrastar. Efter ett tag påpekade någon det intressanta sambandet att de mörkare ringtrastarna syntes åt väster i motljus och björktrastarna i medljus, vilket fick en del att tvivla på ringtrastobsarna. Men till slut övertygades vi av ringtrastarnas existens utifrån de vita bröstpartierna på de annars mörkfärgade trastarna. Senare på kvällen fick några av oss även en riktig finobs av blåhake.

Efter drygt två lyckade skådardagar var det så dags för hemresa. Sammanfattningsvis kan sägas att vi inte endast hade tur med vädret med soligt och klart kanonväder samtliga dagar utan också såg nästan alla målarter för resan, d v s sammantaget en mycket lyckad resa! Dags att planera nästa resa norrut…

Blandade bilder från resan

Text: Jörgen de Jong

Bilder: Kim Larsson, Svante Prado, Anders Nilsson, Manne Strömbäck och Jörgen de Jong

Vrångö 19 april 2022


Annandag påsk bjöd på ett strålande väder när vi under Lars Hellmans ledning tog oss runt delar av Vrångö. Vi var 12 som i sakta mak tog den södra slingan och därefter delar av den norra. För många av oss blev det årets första sädesärlor, lövsångare och rödstjärt. Den mest överraskande obsen var kanske de två röda gladorna som låg över oss en lång stund. Stenskvätta, gravand, gransångare och grönfink var ytterligare några av arterna. En ormvråk
såg vi också. Tyvärr togs inga bilder av fåglarna men några bilder på skådarna fick vi till. Vi hade en härlig dag men ingen av oss räknade arterna så exkursionsrapporten slutar här.


Varmt tack till Lars för tålmodigt svarande på alla frågor och tack till alla deltagare som så entusiastiskt bidrog till en härlig dag.


Text: Maria Eriksson
Bild: Maria Eriksson

Torslandaviken i mars 2022

Dagens GOF-rundvandring var en trevlig tillställning. Solen sken från en blå himmel och 22 spända personer dök upp vid mötesplatsen.

Vilka fåglar skulle vi se idag? Det började med en tidig gransångare, lite ljud från en järnsparv, men plötsligt säger Magnus JL Persson med lugn röst: -”en kungsfiskare!”. Och visst där satt den på en gren och den var fullt upptagen med att fiska så hela gruppen fick se den.

Hittar du kungsfiskaren? 🙂

Vid det nya vadehavet så hittade vi två kärrsnäppor mm. Och havet var lugnt och det var nästan vindstilla, så vi lade också lite tid att spana ut över havet. Men jag tror att näst efter kungsfiskaren, så var de 6-7 skäggmesar som höll på att hoppa runt i vassen det som var den största behållningen. En stor del av gruppen ville knappt gå vidare. 🙂 . Men riktigt roligt att alla fick se dessa fåglar.

Magnus Persson berättar om Torslandavikens utveckling.

Stort tack till Magnus Persson som förutom att peka ut fåglar, också informerade och berättade om området Torslandaviken, både förr, nu och framtid. Tack också till alla trevliga och nyfikna deltagare, hoppas vi alla ses snart igen!

Text: Manne Strömbäck

Bilder: Kim Larsson o Manne Strömbäck

Färnebofjärdens nationalpark, mars 2022

soluppgång i Gästrikland

Varför åker man norrut mot vintern när våren är i antågande och snödroppar, krokus och tussilago lyser i vårvintersolen? Jo, när chansen är stor att man får se fåglar som man annars bara kan drömma om. Vitryggig hackspett, gråspett och slaguggla är ovanliga arter på våra vanliga utfärder till fågelrika marker i södra Sverige.

Med frusna tår och fingrar mötte vi kören av trumsignaler från större, mindre och möjligen vitryggig hackspett i gryningen tillsammans med rop från gröngöling och spillkråka.

Vitryggig hackspett

Allt i ett underbart vackert men grymt och kallt landskap. På gränsen till det riktiga Norrland under sakkunnig ledning av Stig Holmstedt, denna nestor av fågelguider, prickades den ena efter den andra av utlovade rariteter av. Sent på kvällen besöktes lokaler för sparvuggla och slaguggla.

Sparvuggla i en grantopp

Den duett som utspelades mellan Stig och slagugglan var obetalbar – Stig ropade ut den sjustaviga strofen: först två stavelser följt av en lång paus, sedan den femstaviga kadensen. Då ropade slagugglan de två första stavelserna som svar, gjorde en lååång paus och sedan kom resterande dova hoanden. Döm om vår förtjusning.

Stig Holmstedt leder gruppen till fina områden

Tack Manne Strömbäck och Jörgen De Jong, för väl arrangerad tur till nya för oss okända marker.

Bilder: Anders Nilsson, Manne Strömbäck, Kim Larsson och Annica Nordin

Text: Annica Nordin

GOF:s vinterresa till Skåne, februari 2022

Att åka på en GOF-helg i Skåne, i februari, är något som många ser fram emot. Det är ett bra sätt att komma igång med skådandet i det nya året. För ovanlighetens skull så var väderprognosen sol hela helgen!

Hela det trevliga gänget! Foto: Kim Larsson

För att maximera skådartiden så utgick vi kl 09:00 på fredag morgon. I Ängelholm så tog vi en avstickare för att njuta av en gammal hanne av arten mandarinand.

Den fina mandarinand vi såg. Foto: Manne Strömbäck

Nere i Skanörs hamn så hittade Lennart en praktejder som funnits i området ett tag. Super kul! Sen kom plötsligt ett larm om en lappuggla som hade hittas precis nära vägen, vi åkte dit och fick otroliga observationer! Mäktigt!

Den mäktiga lappugglan. Foto: Manne Strömbäck

Vi gjorde sen ett snabbstopp för att få in en rödhuvad dykand på reselistan. Jörgen såg en kattuggla som flög förbi kyrkan bredvid vandrarhemmet. 62 arter dag 1

Lördagen började med solsken! Vi körde runt och letade efter gäss, vi hittade grå,vitkindad, kanada,säd och bläsgås. Vi hittade ingen spetsbärgare. Vid pulken fick vi bättre utdelning med stenfalk, spillkråka och blå kärrhök tex. Vi såg också en brun kärrhök, detta är mycket ovanligt. Kim fick också några bilder på fågeln. Ute vid Tosseberga hamn var havet spegelblankt, dock var det ganska dåligt med fågel, så det var ett bra tillfälle att fika lite. Då det inte hände så mycket så bestämde vi oss för att ta en liten promenad och kolla lite andra områden, inte mycket fågel hittades. Men plötsligt skriker Hans ut. -”en utter!”. Och visst, ute i vattnet så dök den upp. Uttern var fullt upptagen med att fiska så den uppehöll sig på samma ställe under hela obstiden, detta gjorde att alla deltagare fick njuta av uppvisningen. För många av oss så var detta första gången i livet man såg en utter. Vi besökte ett flertal fina plaster efter Skånes östkust. 82 arter efter dag 2.

Söndagen började på klassiskt vis med att leta efter konsparv. Det knastrande under våra fötter och soluppgången började värma oss. Och ganska snart efter vi kommit fram till vinterfältet så var dom där …kornsparvarna. Det var helt vindstilla och vi kunde höra kornsparv sång, i den lugna morgonen.

I Fyledalen så letade vi kungsörn, utan att hitta någon, men vid en liten promenad längst vattnet så utbrister Mikael -”kungsfiskare”. Tror att flera av oss trodde han skämtade, men sen så kunna alla se den blåglänsande fågeln!

Kungsfiskare. Foto: Manne Strömbäck

Får heller inte glömma nämna att vi hörde flera skogsduvor som hoade i dalen. Efter ett tips så kunde vi bocka av en svarthalsad dopping. Och så fick vi en superfin obs på en sjungande Trädgårdsträdkrypare. 🙂

trädgårdsträdkrypare. Foto: Manne Strömbäck

På vägen hem så hittade Anders en Ägretthäger från bussen och efter att busschauffören tog beslutet att stanna och backa lite, så fick vi alla se fågeln.

Tack vare Lennart, som fått tips om några storkar, så tog vi en kort extra sväng för att se dom. Detta lyckades och alla som ville fick bra foton.

stork, Foto: Manne Strömbäck

En super bra resa, och jag tror att vi alla redan nu längtar efter februari nästa år, då det finns changs att upprepa detta äventyr igen!

Stort tack till vår guide Lennart Falk, som förgyllde hela resan med sin kunskap och de många tillfällen han fick oss alla att gapskratta. 🙂

Tack Kim Larsson för rovfågel räkningen!

Rovfåglar vi såg under helgen:

Röd glada: 64 st

Ormvråk: 45

Fjällvråk:1

Blå kärrhök:1

Brun kärrhök:1

Havsörn: 12

Tornfalk:8

Sparvhök: 2

Stenfalk: 1

Totalt blev det 96 st olika fågelarter!

Text: Manne Strömbäck

Vinterrundan 2022

Dagens Göteborgsrunda blev en trevlig tillställning! Och inte bara på grund av det soliga vädret. 🙂 Vi var ett glatt gäng som samlades för att åka runt i närområdet, med målet att se vad Göteborg kan ge i fågelväg.

Några av oss glada deltagare på 2022 vinterrunda. Foto: Manne Strömbäck

Vi började morgonen med att leta efter den nu välbekanta kaspiska truten som David Armini håller koll på, dock fick vi ge upp efter ca 40 min då vi hade ett fullt planerat schema. 😉.

morgonspaning efter kaspisk trut Foto: Manne Strömbäck

Tack vare Conny Palm så tog vi sen en avstickare till rugbyfältet vid Valen där såg vi en pilgrimsfalk, några av oss hade turen att se en kungsfiskare.

Torslandaviken blev nästa fågellokal. Här fick vi trängas med massor av andra skådare och div människor som var ute och njöt av det fina vädret. Det är inte ofta det är så vindstilla ute vid T-viken. Det lugna vädret gjorde att vi kunde ta god tid på oss och spana ut över havet. Här såg vi minst 5 smålom, 3 skärsnäppor och en tordmule.

Vid torslandavikens nyanlagda vadehav såg vi 8 berglärkor och 31 snösparvar. Men den största behållningen var nog rördromnen som srog och solade sig i karholmsdammen! Sedan åkte vi till Linus fina fågelmatning i Svankälla. Här såg vi bland annat svartmes, tofsmes och en entita. Sista stoppet som vi precis hann fram till innan solen gick ner var säveåns dalgång, här såg vi flera sjungande strömstarar. Vi fick se hela 56 fågelarter under dagen. 🙂

Tack till alla deltagare som förgyllde dagen med sin närvaro. Det är alltid lika roligt att titta på fåglar tillsammans med andra.

Torslandaviken levererar! foto: Manne Strömbäck

Text: Manne Strömbäck

Galtarö 2020-09-20

Spaning över havet. Bild: Roger Eskilsson

Söndagen den 20/9 var vi ett gäng på 20personer som tog båten ut till Brännö för att skåda fågel på Galtarö . Vår guide var Roger Eskilsson.Vi njöt av en härlig promenad i en vacker skärgårdsmiljö. Det var gott om kärrsnäppor och några myrspovar vid Kummelsund. Under vår tur träffade vi även på två kustpipare och större strandpipare. Det var gott om ängspiplärkoroch stenskvättor.En hel del småfåglar fanns i buskarna. Några arter bland buskagen var järnsparv, rödhake , sävsparv. En störrre samling med ejdrar träffade vi också på och även bläsänder.

Ett stort tack till Roger för att vi fick ta del av din kunskap om fågellivet på Galterö.

Bild: Susanne Pettersson

Text: Susanne Pettersson

Falsterbo 28 – 30 aug 2020

Äntligen var det dags för en ny GOF resa!

Som inför alla GOF-resor så är dagarna innan vi åker spännande, då kommande väder påverkar en del. På vissa turer spelar vädrets makter mindre roll, men just den här exkursionen, då planen nästan alltid är att avsätta en ansenlig stund vid Skanörs Ljung, kan en sol-dag bli helt underbar. Förra årets resa blev en oförglömlig upplevelse, så man vet vad bra förutsättningar kan innebära, och när vi åkte ut på fredag morgon så lovade SMHI bra väder! 🙂

På vägen ner kom det ett larm om en ung aftonfalk, detta var perfekt då vi redan hade planerat att ta vårt första stopp vid Krankesjön och Silvåkratornet. Alla deltagare på resan fick möjlighet att bekanta sig med den här graciösa fågeln, då den här individen var mycket orädd. Den flög runt och kom och landade precis bredvid alla tillresta skådade.Vilken bra start på resan!

Den fina Aftonfalken vi såg. Foto: Manne Strömbäck

Krankesjön bjöd på ett gäng ägretthägrar, några skräntärnor + en ganska bra utdelning av andra fågelarter som tex en havsörn, massor av snatteränder, bläsänder, två fiskgjusar, törnskata och en spillkråka mm.

Det mäktiga Silvåkratornet. Foto: Manne Strömbäck

Vid Vombsjöns utlopp så hade vi alla knappt hunnit ur bussen innan Svante ropar ut att han ser en kungsfiskare sittandes ute på en sten, det visade sig vara två individer som tog till flykten och försvann upp efter ån. Bra att nästan alla i gruppen hann se en skymt av den lilla blåa fågeln.

Lördagen började som traditionen bjuder ute på Nabben. Det var varmt och nästan vindstilla och vi fick flera bra obsar på lite olika vadare, småtärna, kentsk tärna mm. Dock så började ganska snart moln att dra in. Och efter att gruppen uppmärksammat fem tromber så öppnade himlen sig. Förutom att vår utrustning blev dyblöt så blev resultatet bara en halvtimma längre frukost. Ingen skada skedd!

Ovädret som drog in över oss. Foto: Manne Strömbäck

GOF:aren Josefina Pehrsson arbetade den här hösten som ringmärkare vid Falsterbo fågelstation, så vi tog så klart en sväng förbi. Vi fick en trevlig fågelvisning av några tättingar.

Josefina Pehrsson visar upp en trädgårdsångare. Foto: Kim Larsson

Skanörs gamla soptipp gav bland annat en familj svarthakade buskskvättor.

Vädret blev bättre och Skanörs ljung blev en trevlig stund med nya arter så som brun glada, gök, ett gäng bivråkar, mindre hackspett, pilgrimsfalk och en stenfalk.

Vi fick sen ett tips om några småfläckiga sumphöns som hittats inte så långt borta. Detta gjorde att vi tog en avstickare till ”Hålan” vid Foteviken. Här letade vi ca 45min innan vi döpte om sumphöna till sunkhöna och gav upp och drog vidare.

Anders Nilsson väntar på att sumphönan ska visa sig. Foto: Manne Strömbäck

Dagen till ära så hade Anna Lena lyckats att fixa så att vi fick tillgång till en passande lokal för vår dagliga artgenomgång.

Ändamålsenligt rum för artgenomgång. Foto: Manne Strömbäck

Söndagen startade med en varm, vindstilla och solig morgon ute på Nabben. Med lite hjälp från de två ”professionella fågelskådarna” (avlönade av Naturvårdsverket) fick vi möjlighet att lägga till lite mer arter på vår artlista som fjällabb, kustlabb och svarttärna. Själva upptäckte vi roskarl och spovsnäppa.

Morgonstund på väg till Nabben. Foto: Manne Strömbäck

På vägen tillbaka stannade vi till vid fågelstationen och till allas glädje så fick vi möjlighet att titta på en fångad göktyta.

En göktyta som visade upp hela registret. Foto: Manne Strömbäck

Det sista stoppet innan hemfärd var några timmar på Skanörs ljung. Då det var mycket bra förutsättningar så kom det mängder av fåglar som hela tiden flög över våra huvuden. Det är inte ofta man tröttnar på att se bivråkar och sparvhökar. Runt lunchtid kom det ett larm på en mindre skrikörn ganska nära, och när det senare kom ett nytt larm från ”kanalen” så visste vi att nu var det smart att vara på alerten. Och visst, efter några spännande minuter så ropar Kristoffer: Där är den! Detta blev en riktig höjdpunkt på en superrevlig resa.

Vi slog förra årets rekord som löd:132

På våra tre dagar i Skåne hittade vi hela134 fågelarter!

Ett superstort tack till Kristoffer Nilsson som guidade oss med engagemang och kunskap genom både regn, åska och sol! Vi är många som ser fram emot dessa resor!

En idolbild på vår eminenta fågelguide Kristoffer Nilsson. Foto: Manne Strömbäck

En stor fördel med GOF-exkursioner är våra deltagare och fågelguider, det blir en bra dynamik mellan nybörjare och erfarna skådare. Så tveka inte att åka med bara för att du kanske inte tittat efter fåglar så länge . 🙂

Också ett litet tack till Per Undeland som hade skickat med en bok som gick runt i bussen, såklart handlade boken om fågellivet kring Falsterbo. 🙂

Lite övriga bilder från resan:

Förmiddagsexkursion -Torslandaviken 24 maj 2020

Solen kom fram efter några timmar.

Torslandaviken är Göteborgsområdets förnämsta fågellokal, så låt er inte avskräckas av den industriella omgivningen eller det skrot och annat skräp man ser på en upptäcktsfärd runt viken. Potentialen för detta område är enormt och jag ser små förbättringar hela tiden, men nu till dagens exkursion! 😊

Fokuserad spaning

Redan några dagar innan planerat datum, så såg väderprognosen inte så värst bra ut, ihållande regn. Men något som jag har lärt mig är att väder spelar mindre roll, fåglarna finns ju runtomkring oss , oavsett väder.

Fågelguide var Christer Fält, och förutom undertecknad så var det två till tappra deltagare ( Kim och Ulf) som slöt upp kl 05:00 vid det gamla modellflyget.

Redan vid vårt första stopp vid vadarstranden, så hade gruppen glömt av regnet då Christer ropar ut att den svarthuvade måsen står mitt ute på stranden. Detta blev en bra början då inom några minuter så hade vi också hittat en mosnäppa och en spovsnäppa. Några andra exempel på arter vi hittade var: Härmsångare, kärrsångare och törnskata. Totalt fick vi ihop 71 fågelarter på 6.5 timmarna turen pågick.

Svarthuvad mås på vadarstranden – Torslandaviken

Den största nackdelen med regnet var nog att Christer hade en plan om att försöka visa lite olika fjärilsarter, men detta blev svårt då regn inte är fjärilars älsklingsväder. Istället så tittade vi på lite växter undertiden vi gick runt viken. Jag själv tyckte det var roligt att vi hittade alla blommor i Evert T fina visa Sjösalavals: Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Bildbevis bifogas! 😊

spovsnäppa

Vi tackar Christer Fält för hans engagemang, kunskap (både i pedagogik och i naturkunskap) och vi ser redan nu fram emot nästa tur i Torslandaviken.

Hoppas vi ses på någon GOF aktivitet!

Manne Strömbäck